Sociala drivkrafter II

I artikeln Sociala drivkrafter beskrev jag evolutionära rötter till socialitet och drivkrafter dessa rötter skapat. Jag beskrev dels evolutionära rötter hos djur som har omvårdnadsbehövande avkomma och dels ännu äldre rötter till gruppintelligens som kanske främst kan sägas centreras kring imitation.

Utöver dessa drivkrafter, som är fortsatt viktiga i sig och dessutom ofta utgör bas för annan socialitet, finns antagligen en del ”påbyggnad” mer inriktad på speciella situationer. Sådana påbyggnader kan antagligen ibland vara mer artspecifika. Naturfolkens hämmande av hierarkiskt och själviskt inriktade drivkrafter kan vara ett exempel på sådan påbyggnad.

Visst hämmande av icke sociala drivkrafter förekommer även hos andra djur, som till exempel möss. Detta hämmande sker då genom hjärnbarken, vilket kunnat demonstreras genom att operera bort hjärnbarken på möss som då betett sig mindre hämmat.

Ett annat exempel på påbyggd senare utvecklad drivkraft som också verkar kunna finnas hos vissa andra djur är drivkraft för reciprocitet. Andra påbyggda drivkrafter som verkar kunna förkomma är när olika arter utvecklat gruppbeteenden för att hantera specifika kriser.

Det kan till exempel handla om att en flock sluter sig och försvarar sig mot angripare. I sådana fall måste antagligen även den annars vid kris grundläggande drivkraften att individuellt söka lösning på krisen hämmas så att alla individer samarbetar kring försvarsstrategin.

Sådana drivkrafter kan ligga till grund för det vanligt förekommande mänskliga beteendet att vid vissa typer av kriser i ännu högre grad kräva konformitet av andra gruppmedlemmar. Detta kan i så fall bidra till att förklara varför vi inte alltid ser normupplösning i krissituationer utan ibland snarare ser hårdare krav på normföljande.

Om flera lager av sådana här beskrivna senare evolutionärt utvecklade påbyggnader förekommer kan bilden antagligen bli ganska komplex. Detta kan försvåra analys i termer av evolutionärt utvecklade drivkrafter. Vi bör dock inte låta sådan svårighet hindra oss att försöka reda ut detta. 

Evolutionärt utvecklade drivkrafter ligger bakom alla beteenden och att lyckas kartlägga detta kan därför utöka vår förståelse avsevärt. Så vi bör inte låta oss avskräckas av komplexitet som försvårar analysen.